Tusenbröder, pt1. | Sf lures

De senaste veckorna har jag jobbat med en större laddning beten som ska få flytta till Karlstad. När vädergudarna förra helgen bestämde sig för att flytta lite på molnen, gav jag mig ut för att fota ett gäng av dom i det härliga solskenet. Fler bilder kommer i ett senare inlägg.
När*jag går med en näve beten i handen på väg mot båthamnen där jag tar mina fotografier, spelar tankarna mig ett spratt. Hela kroppen ställer liksom in*sig på fiske. Trots att spö saknas och att klädlagren gör att jag knappt kan gå så känns det verkligen som om det är dags. Det räcker med beten i handen och steg som tar mig mot den plats där båten borde ligga.

Där det borde ligga båtar är i stället is. Tjock, snöfri is som är långt ifrån färdig för i år. Barnskratt blandas med en basröst som pratar om kaffe. De skridskoåkande familjerna njuter av vädret och av att leka tillsammans. Flera av dom har varit framme*tidigare, under andra*årstider då jag varit på väg ut med båten, för att fråga och titta. Fiske fascinerar de flesta. Drar till sig intresse.

Vuxna blickar och barnblickar. Barnen vågar först och åker fram på julklappsskridskor. Frågar vad jag gör. Vad är det jag fotograferar? De vuxna tar mod till sig och ställer fler frågor. Går det att fånga fisk med de där? De liknar ju inte ens fisk.

Solen fortsätter att lysa och vi har det trevligt där vid isen. Pratar fiske på en enkel nivå. De flesta har provat och tyckt om det. Någon tyckte fisken var lite läskig och fick hjälp av sin mamma att ta loss den. Men det var länge sedan nu. Innan det blev kallt. Innan isarna lade sig.
Skitfiske!
Jakob Fagerlund// Sf lures



Läs mer...

(Detta inlägg har postats automatiskt)