Årets sportfiskemässa är över, vinnare korades, rekord slogs och sportfiskesverige är mer än nöjda, tror jag.*Nu kan fiskesäsongen officiellt dra igång!
Själv var jag inte på mässan utan det fick istället bli*lite rekningsarbete utmed ån för att hitta nya ställen till det kommande vårfisket efter färna.
Jag var på plats vid åtta utmed ån, min plan var som sagt att reka, leta och undersöka nya områden för mig. Väderapparna lovade minusgrader på natten och några plusgrader på dagen med lite solchanser. Så jag klädde mig såklart efter deras rekommendation. Men när jag klev ur bilen, strax innan åtta så var det 3 plusgrader och lite dis*på himlen. Jag fick sen gå cirka*en kilometer innan jag kom fram till ån, redan då insåg jag att jag hade något lager för mycket på mig. Men jag klagar inte på det, vårvärmen är välkommen och vid min första plats för dagen så var det riktigt skönt.
![]()
Jag hade packat så lätt som möjligt för att kunna förflytta mig enkelt och smidigt. Utöver de vanliga prylarna som spö, håv, vågnät, våg och så vidare så hade jag en glassburk med lite olika beten som räka, ost och korv. Några olika storlekar på päronsänken och feederkorgar, en liten påse med mixat bröd och en halv limpa franskbröd.
Jag gav varje plats 20-30 minuter innan jag förflytta mig, målet för dagen var ju ändå att reka och kanske inte fiska stenhårt. För då hade jag nog suttit lite längre på några av platserna.
![]()
Efter några förflyttningar och med svett i pannan så knycker det till i spötoppen och jag krokar snabbt. Känner direkt att det är en liten fisk som tagit min ganska stora brödbit.
En liten mört fick snabbt se sitt hem ovanifrån innan den var tillbaka under ytan igen.
I samma ögonblick som den försvann ned i djupet slog det mig att jag inte tog någon bild. När jag sen betade på en ny brödbit på kroken kom jag på*att det finns en grupp på Facebook som går under namnet ”Småfiskars rätt till publicitet – Personsämsta United” även känd som ”Plopp”. Min mört hade kanske passat in där med tanke på storleken jag hade på både bröd och krok, men jag tog ju ingen bild…
Tankarna snurrade vidare i det härliga vårvädret.
Jag började fundera på om vi har blivit fartblinda i sportfiskesverige, har vi tappat fokus på helheten och blivit nästan blinda på att enbart visa upp stora fiskar, prata gram och centimeter? Hinner vi med att faktiskt njuta, ha skoj och uppskatta vår hobby, passion och livsstil? Eller är jakten på gram så viktig och tagit överhand så vi helt enkelt glömt bort att även en mindre fisk ska uppskattas? Hinner vi med att faktiskt stanna upp och njuta av lugnet, tystnaden och stillsamheten som naturen delar med sig av? För det handlar väl också om att få spendera tid ute, i naturen? Eller fiskas det enbart för att fånga så stora fiskar som möjligt och sen visa upp dem på olika sociala medier eller tidningar?
Jag försöker att ge mig själv tid åt att faktiskt njuta av helheten, upplevelsen varje fiskepass ger, men självklart så vill även jag fånga så stora fiskar som möjligt, hade jag påstått något annat hade jag ljugit!
Men jag tycker det är lika roligt varje gång toppen böjer sig på mitt quivertippspö, eller när flötet försvinner under ytan eller tonen från ett nappalarm ljuder.
Adrenalinet fullständigt sprutar i hela kroppen och i just det ögonblicket har jag ingen aning om det är en stor, liten eller gigantisk fisk som tagit mitt bete, och ärligt talat så bryr jag mig inte, inte just då!
Är det sen en stor fisk är det självklart grädden på moset, för det är ju de jag faktiskt fiskar efter. Men är det en mindre fisk så är jag glad ändå, för jag tycker det är så galet roligt att fiska!
![]()
Jag fiskar i första hand för att såklart fånga fisk, gärna så stora exemplar som möjligt*utifrån de förutsättningar som vattnet jag fiskar i erbjuder, för alla vatten är inte rekordvatten. Men jag fiskar även för att få vara ute i naturen, ta del av lugnet och stillsamheten som den ger mig. Jag vill uppleva någon form av helhet, jag vill få de där galna adrenalinpåslagen och uppskatta varje fångst, stor som liten samtidigt som jag får känna ett lugn som jag bara kan känna när jag fiskar.
Självklart fiskar inte alla för att uppleva just dessa saker, men jag hoppas och tror att många har sin egen helhet i sin hobby, passion och livsstil som sportfisket är.
Men vi kanske behöver tona ner fokuset på gram och centimeter lite, lära oss att uppskatta varje fångst mer, dra i bromsen och komma loss från tunnelseendet?
Sportfisket som hobby växer så det knakar, men vi behöver ta hand om den nya generationen som dyker upp och även de nygamla.*Istället för att enbart visa stora fiskar överallt så kanske vi ska lära ut att varje fångst är något som ska uppskattas, att varje fiskepass ska uppskattas, även om det blir ett blankpass. Lära ut på ett snällt och lärorikt sätt hur man bör hantera fiskar, oavsett storlek, för att bevara ett så bra fiske som möjligt. Inte peka med hela handen och gå till hårda angrepp, de är ändå nya inom fisket. Alla har vi varit nybörjare inom allt, oavsett om det är att lära sig att gå eller återutsätta en gädda. Men utan bra lärare tar det längre tid att lära sig, eller ännu värre, man lär sig aldrig att gå och väljer istället att krypa. Eller aldrig mer fiskar…
Det finns så många otroligt duktiga fiskare i Sverige som den nya generation ser upp till.*Hade flera av dessa profiler valt att visa upp sin helhet, deras upplevelser och hur deras dagar på sjön kan se ut både bra som dåliga, och hade de även*visat upp bilder på mindre gäddor, gösar eller abborrar men ändå en genuin glädje av fångsten så tror jag att fokuset kring centimeter och gram kanske hade*minskat lite.
Jag tror att dessa kvinnor och män påverkar mycket mer än vad de själva tror, de är stora ambassadörer för Sveriges sportfiske som växer så det knakar, och de kan påverka hur framtidens fiske kommer se ut i sociala medier, tidningar och onlinemagasin…
Sen ska man självklart få visa upp sina stora fiskar med, för det är ju ändå det de flesta av oss*fiskar efter. Men vi får inte glömma bort att en gädda på säg 5-7 kilo eller en färna på 1.5 kilo också är en väldigt fin fångst!
Jag hann med att fundera och spekulera ganska mycket i den värmande vårsolen, jag hittade några intressanta platser som jag kommer återvända till längre fram.
Men just den här lördagen blev det inget mer än min ”plopp” mört, fast det är väl ändå inte allt, att bara fånga fisk? Fisket är väl ändå så mycket mer? För mig*är det en*helhet, en hobby, en passion och en livsstil!
![]()
Läs mer...
(Detta inlägg har postats automatiskt)
